Jag tycker inte om oljudet av det tysta längre... Jag tycker inte om utrymmet i min soffa. Jag tycker inte om rösterna jag inte hör

Jag har fruktansvärt tråkigt faktist.
Kan inte sätta fingret på felet heller... Jag orkar inte cykla iväg till Syrris ikväll också.
Jag har bott här i över ett halvår nu och jag har aldrig har problem med att vara själv ibland.
Nu tycker jag det suger hårt.
Det är trist..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0